Ryggsäcken
Ju mer jag skriver här.
I min "jag är bra-bok" som har blivit mer en dagbok och "berättelsen om mitt liv-bok", desto lättare blir ryggsäcken att bära.
Alltså. När jag skriver här. Så tömmer jag ryggsäcken som jag går och bär på. Den som är full av trauman och jobbiga händelser som har ärrat mig för livet, den blir lite lättare att bära, när sanningen kommer fram.
När det sätts ner på pränt är det som att jag accepterar att det faktiskt har hänt.
Det primära syftet med bloggen var att jag skulle lära mig att skriva;
En bra sak per dag.
En sak jag var tacksam för per dag.
Och en övrig sak per dag.
Då skulle jag lättare komma ur depressionen. Om jag faktiskt kunde öppna ögonen och se bra saker. Och vara tacksam för det jag har.
Hur det än kom sig. Så fanns ett behov av att skriva mer.
Bloggen hade fler syften att fylla.
Tydligen.
