Självdiciplinen
Ska jag lyckas komma upp 7.30 och stanna uppe? Eller kommer jag ge vika och däcka igen?
Skulle vara fint om jag gick upp 7.30 och var uppe. En bonus skulle vara om jag också kommer iväg på en morgonpromenad.
Vi får se. Tänker inte lova mig själv något. Blir så besviken då.
Beundrar folk med självdiciplin. Som "bara gör" saker, alltså krävande saker. Typ att gå upp 5 på morgonen för att hinna träna innan jobbet till exempel. Var får de kraft ifrån? Är det där med självdiciplin medfött eller är det en egenskap man kan erövra?
Jag har nämligen jättelätt för att ge vika om något blir det minsta jobbigt eller obehagligt. Är det skillnad på att vara lat eller bekväm? Om något kräver mycket energi eller gör ont så undviker jag det så länge som det går.
Jag ser mig själv som en bekväm person, med dålig självdiciplin. Men jag skulle aldrig vilja kalla mig själv för lat. För mig är ordet lat ett laddat ord. Det beskriver ett beteende som jag inte vill ha. Lat är dåligt. En person som inte tar hand om sig själv och sina vardagssysslor.
Bilden jag får upp i huvudet är en medelålders överviktig man i smutsigt vitt linne, som sitter i en soffa och äter ostbågar.
Det är vad order lat betyder för mig.
Men är jag lat när jag inte går upp på morgonen? Eller är jag bekväm?
Men faktum är ju också att jag är ovanligt trött. Tröttare än någonsin. Energin hinner inte ens bli uppladdad innan den rinner ut. Känns som att jag går på minus hela tiden.
Ja, vi får väl se om jag finner svaren inom mig. Är mina vanor och beteenden direkt kopplat till utmattningsdepressionen (hoppas det) eller är jag l-a-t (hemska tanke)
Just nu, 22.55, vet jag iallafall en sak, med säkerhet - nu vill jag sova.
Skulle vara fint om jag gick upp 7.30 och var uppe. En bonus skulle vara om jag också kommer iväg på en morgonpromenad.
Vi får se. Tänker inte lova mig själv något. Blir så besviken då.
Beundrar folk med självdiciplin. Som "bara gör" saker, alltså krävande saker. Typ att gå upp 5 på morgonen för att hinna träna innan jobbet till exempel. Var får de kraft ifrån? Är det där med självdiciplin medfött eller är det en egenskap man kan erövra?
Jag har nämligen jättelätt för att ge vika om något blir det minsta jobbigt eller obehagligt. Är det skillnad på att vara lat eller bekväm? Om något kräver mycket energi eller gör ont så undviker jag det så länge som det går.
Jag ser mig själv som en bekväm person, med dålig självdiciplin. Men jag skulle aldrig vilja kalla mig själv för lat. För mig är ordet lat ett laddat ord. Det beskriver ett beteende som jag inte vill ha. Lat är dåligt. En person som inte tar hand om sig själv och sina vardagssysslor.
Bilden jag får upp i huvudet är en medelålders överviktig man i smutsigt vitt linne, som sitter i en soffa och äter ostbågar.
Det är vad order lat betyder för mig.
Men är jag lat när jag inte går upp på morgonen? Eller är jag bekväm?
Men faktum är ju också att jag är ovanligt trött. Tröttare än någonsin. Energin hinner inte ens bli uppladdad innan den rinner ut. Känns som att jag går på minus hela tiden.
Ja, vi får väl se om jag finner svaren inom mig. Är mina vanor och beteenden direkt kopplat till utmattningsdepressionen (hoppas det) eller är jag l-a-t (hemska tanke)
Just nu, 22.55, vet jag iallafall en sak, med säkerhet - nu vill jag sova.
