jagarbra.blogg.se

Så var drömmen. Jag var i Thailand. En tsunami kom. En jättevåg.

Jag hörde folk skrika. Jag hörde vågen. Jag såg hur den kom närmare. Jag var i någon slags byggnad och sprang upp för trapporna. Men det fanns inga fönster. Det kan ha varit någon slags arena, ett stadium. Det var mycket folk. Vågen sköljde över mig, rummet jag var i fylldes med vatten. Jag höll andan och försökte hålla ut.

Vattnet rann bort och jag klarade mig. Jag var utmattad. Jag tittade bort mot havet. En ny våg kom, jag skrek "tsunami" så högt jag kunde. Folk flydde i panik igen. Jag fortsatte att avancera upp i byggnaden. Trängdes bland människor.

Vågen skjölde över oss. Jag var åter under ytan. Kämpade för att ta mig upp. Vattnet var så starkt. Vågen dränkte mig nästan. Jag trodde jag skulle dö. Men vattnet rann bort igen. Rädd och utmattad.

Då såg jag tredje vågen.

Vaknade med ett ryck hemma i min egen säng. Jag var livrädd och kippade efter luft. Det tog ett par sekunder innan jag blev medvetande.

Satte mig upp i sängen. Hjärtat slog fort och jag var svettig.

 

Vilken jävla dröm. Minnena, känslorna allt jag flyr från förföljer mig till mitt paradis. Jag älskar ju Thailand. Där mår jag som bäst. Utan någon anknytning till min värld i Sverige.

Det värsta jag vet var blandat med det bästa jag vet i en dröm.